Vilken rätt till personlig integritet har personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder när privata anordnare registrerar uppgifter som kan anses som känsliga? När olika myndigheter och forskare registrerar känsliga personuppgifter finns det regler om sekretess så att uppgifter inte ska kunna spåras till en enskild person.
 
Det som fått mig att reagera över det här är en undersökning som publiceras på organisationen Blåelds hemsida. Blåeld är verksamma på flera orter i landet med att anordna fas3 verksamhet med det underliggande syftet att starta sociala företag där fas3aren så småningom ska kunna få anställning. http://blaeld.org/leder-det-till-jobb-da/
 
Finns det garantier för att blåelds uppgifter inte går att spåra till en enskild person? Om en arbetsgivare kontaktar blåeld och frågar om vilken kategori en arbetssökande hör till hur blir svaret då? Kan referensgivaren svara på om den arbetssökande hör till de 1,9% som Blåeld klassar som anställningsbara eller om vederbörande hör till de 42,7% som blåeld bedömer varken orkar eller klarar ett arbete.
 
Jag har även lite undringar över vilken kompetens de som gjort denna undersökning har. För att kunna göra en sådan här klassning av människor utan att risken för felbedömningar blir allt för stor så krävs det att den som gjort undersökningen har en gedigen utbildning inom beteendevetenskap och medicin samt utbildning i utredningsmetodik.
 
Jag har lyft frågan om det är tillåtet för privata anordnare att göra den här typen av kartläggningar och registreringar av deltagarnas personliga förhållanden på AFs Facebooks sida och fått besked om att min frågeställning lämnats vidare till huvudkontoret.
 
Susanna Svensson